Om namnofobi

I Sverige finns det namn som är rätt och namn som är fel. Forskning visar att människor med fel namn diskrimineras och behandlas sämre än människor med rätt namn, inte minst på arbetsmarknaden. Är det här okej? Det tycker inte vi på Kommunal. Kommunal är Sveriges största fackförbund med över en halv miljon medlemmar. Många av våra medlemmar har icke svenskklingande namn vilket gör att de drabbas av namnofobi. Därför är det viktigt att Kommunal lyfter frågan och gör något åt de fördomar som våra medlemmar möts av. Kommunal arbetar mot all form av diskriminering och diskriminering på grund av namn är inget undantag. Ditt namn är det första som syns när du söker ett arbete. Vad du heter avgör om du ens kommer in på arbetsmarknaden och i ett senare skede avgör ditt namn även vilka villkor du får. Ett namn är aldrig betydelselöst.

Namnofobi – en form av rasism

Namnofobi är ett problem som finns, men som det fram tills nu inte funnits ett namn för. För att den här formen av rasism ska kunna uppmärksammas och diskuteras behövs också ett ord som beskriver problemet. Namnofobi är ett samlingsbegrepp för all diskriminering på grund av icke svenskklingande namn.

Namnofobi i praktiken – en undersökning

Diskriminering är ibland svår att synliggöra. Det kan handla om subtila skillnader i bemötandet som en person med rätt eller fel namn råkar ut för. Diskriminering kan handla om tonläge eller en känsla av att vara mer eller mindre viktig. Därför gjorde vi en egen undersökning med fyra fiktiva profiler, två män och två kvinnor, med olika namn. Syftet var att undersöka om människor med rätt namn får ett fördelaktigt bemötande. Vi har bland annat skickat kontaktförfrågningar på Linkedin till årets besökare i Almedalen, mailat svenska politiker och frågat svenska folket om de känner någon som utsatts för diskriminering på grund av namn. Undersökningen visar hur människor behandlas olika utifrån vad de heter. Läs sammanfattningen här.

Mer att läsa om Namnofobi:

Statistiken i grafiken kommer från Kommunals kvantitativa undersökning om diskriminering på grund av namn som genomfördes av TNS Sifo 2014. Mer om den och en sammanfattning av vår undersökning med fyra fiktiva profiler, två män och två kvinnor med respektive rätt och fel namn, kan du läsa här.

Kommunal har tidigare skrivit rapporterna ”Får man sämre anställningsvillkor och lägre lön om man är född utomlands?” och ”Sämre villkor för utlandsfödda i äldreomsorgen

Byte av efternamn är vanligast bland personer födda i Afrika, Asien och i länder där slaviska språk talas. Särskilt vanligt är det att överge efternamnet Mohammed. Läs mer om namnbyten i LO och Integrationsverkets rapport ”Måste alla heta som Svensson? En empirisk studie av namnbyten och inkomster

Rekordmånga svenskar ansöker om att få byta namn. Patent- och registreringsverket har skapat ett verktyg som genererar fram nybildade och svenskklingande efternamn.

Vill du veta mer om vad diskriminering är och vem den drabbar rekommenderas Diskrimineringsombudsmannens rapport ”Upplevelser av diskriminering − en sammanfattande rapport samt analys baserat på en kvalitativ undersökning om upplevd diskriminering

I en rapport utförd av SCB på uppdrag av DO, HO och HomO uppger 47 procent av svenskarna med utländsk härkomst att de blivit diskriminerade. Mer än hälften (61 procent av männen, 47 procent av kvinnorna) uppger att deras utländska namn är en anledning till att de blir diskriminerade. Läs rapporten ”Upplever man att man blir diskriminerad?”.

När EU-kommissionen undersökte vilka faktorer medborgarna själva upplever som hinder på arbetsmarknaden svarade 63 % av svenskarna att fel namn har stor betydelse. Snittet för övriga EU-länder som svarade på samma fråga var 14 %. Se resultaten av undersökningen här.

Flertalet rapporter visar på diskriminering vid jobbsökande. I studien
Are Emily and Greg more employable than Lakisha and Jamal? A field experiment on labor market discrimination” som publicerades i American Economic Review visade det sig att personer med typiskt ”vita” namn fick 50 procent fler svar än de med afroamerikanska namn.

Liknande undersökningar har gjorts i Sverige, till exempel visar doktorsavhandlingen ”Essays on Discrimination in Hiring” att en person med svenskklingande namn får 50 procent fler kallelser till anställningsintervju jämfört med en person med arabiskt klingande namn. Läs en sammanfattning av undersökningen här.

Studien ”Warm and Competent Hassan = Cold and Incompetent Eric: A Harsh Equation of Real-Life Hiring Discrimination” visade att svenskar med arabiskt ursprung behöver framstå som både varmare och mer kompetenta än svenska sökande för att få komma på lika många anställningsintervjuer.

Även DN visade i sin granskning ”Rebin? Nej, tack! Fredrik? Ja, välkommen!” att män med arabiska namn diskriminerades på den svenska arbetsmarknaden. På DN:s uppdrag har fyra studenter ringt på lediga jobb. De har arbetat i par, en med utländsk och en med svensk bakgrund, och uppgivit likvärdiga meriter.

Kontakt: kommunikation [ a t ] kommunal [ d o t ] se